EU-kritiska fakta

Vem har makten?

Sveriges politik styrdes före EU-inträdet i samverkan mellan Regering och Riksdag. Folket valde Riksdagen, Riksdagen utsåg statsminister och statsministern valde sin Regering. Regering och enskilda Riksdagsledamöter kunde lägga förslag till nya lagar. Regeringen lade propositioner och Riksdagens ledamöter lade motioner. Riksdagen fattade beslut om förslagen (propositioner och motioner). De folkvalda hade sista ordet. Ett mindre antal lagar beslutas fortfarande på detta sätt men idag dominerar en annan beslutsgång.

Sveriges politik styrs till övervägande del av EU:s grundlag som godkänner och förbjuder olika lagar. Mäktigast i Sverige är alltså inte en person, det är EU:s grundfördrag. Idag är det ca två tredjedelar av alla politiska beslut i EU-länderna som kommer från EU.

I Sverige är det ca en tredjedel av Riksdagsbesluten som kommit till på det ”gamla” sättet, där Sveriges folkvalda har sista ordet.

Läs mer under EU

News for Use

Här hittar du i punktform kritisk information om EU.

  • Sverige har inte som Danmark och Storbritannien rättsligt undantag från EMU. Vår regering och riksdag måste verka för ett permanent undantag för att säkerställa svenska folkets Nej till euron
  • EU har ändrat röstfördelningen inom EU så att större länder får långt mer att säga till om på de mindre ländernas bekostnad.
  • Vid tvist mellan ett medlemsland och EU i någon fråga är det EU-domstolen som avgör.
  • Länderna inom EU har givit EU beslutsrätt på vissa områden och med åren har allt fler områden förts över till EU och bort från de nationella parlamenten
  • EU-domstolen har utvecklats till en kombinerad högsta domstol och författningsdomstol vars avgöranden har företräde framför medlemsländernas grundlagar.
  • EU har rätt att med majoritetsbeslut besluta om vad som räknas som offentlig sektor
  • EU-konstitutionen fastställer att ”principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens ” ska gälla.
  • Ekonomisk kris i eurozonens periferi med åtstramningar och privatiseringar gav ökad arbetslöshet och försämrad välfärd som följd.
  • EU:s säkerhetsstrategi är till stor del inriktad på militära lösningar. EU-medlemskapet har inneburit att Sverige övergivit en traditionell och framgångsrik säkerhetspolitik.
  • Ett gemensamt försvar ska byggas och medlemsländerna förpliktiga sig att satsa omfattande ekonomiska resurser på en militär upprustning.
  • Efter medlemskapet i EU har supandet ökat i Sverige. Våra alkoholvanor har anpassats till dem som råder på kontinenten.
  • Sveriges möjigheter att påverka EU.s lagstiftande institutioner är små.
  • Införandet av EMU har medfört att EU har fått mer politisk makt over medlemsstaterna. Följden har blivit en ekonomisk kris I eurozonen med åtstramningar, privatiseringar, ökad arbetslöshet och försämrad välfärd,
  • EU.s mål om prisstabilitet går alltid före ökad sysselsättning.
  • EMU-krisen visade att EU.s stormakter Tyskland och Frankrike dikterar villkoren för övriga EU-länder
  • Finanspakten innebär ett tvång för länder som har euron som valuta att överge sitt demokratiska självbestämmande över finanspolitiken (offentliga utgifter och skatter)
  • EMU innebär att demokratin i de deltagande länderna försvagas och själva inrättandet av systemet sker så långt från väljarna som över huvud taget är möjligt
  • Ett av syftena med valutaunionen är att tvinga ihop euroänderna till en centraliserad och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater
  • Före EU-inträdet var det de folkvalda i Sverige som beslutade om landets politik
  • Sveriges Nej till euron räddar tiotusentals människors jobb.