Program

1. Euron

2003 stod den politiska ”eliten” så gott som enhälligt bakom “Ja-sidan”. Trots detta röstade Svenska folket med en klar majoritet nej till att avskaffa den svenska kronan och införa euron.

Efter den ekonomiska kraschen i “PIIGS”-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland, Spanien) 2008 tystnade Ja-sidans häcklande av folkomröstningens resultat. Som en konsekvens av anslutningen till euron saknade PIIGS-länderna möjlighet att bedriva en egen penningpolitik, vilket kunde ha parerat den ekonomiska krisen. SEUK konstaterar att Sverige som icke euro-land slapp medverka till de olika krislånen till “PIIGS”-länderna.

Jämfört med eurolandet Finland har Sverige haft en bättre ekonomisk utveckling. Idag visar olika undersökningar på att Sverige har ett ännu starkare “euro-motstånd” än det var 2003. Ändå har inget av den tidens “Ja-partier”, inklusive vårt eget socialdemokratiska parti, beslutat att ta bort sitt stöd för euron. Intrycket är därför, att dessa partier endast inväntar ett “gynnsammare” tillfälle att åter ta upp frågan om en svensk anslutning till euron.

SEUK föreslår

• att Socialdemokratiska partiet kräver ett permanent undantag från EU:s krav på ett svenskt införande av euron.

2. Flyktingkrisen

De senaste årens flyktingkris (som till största delen har sitt ursprung i inbördeskrigen i Syrien, Irak och Afghanistan) har visat på EU:s oförmåga till ett gemensamt agerande i en oförutsedd katastrof.

Undantagen är EU:s avtal med det auktoritära Turkiet samt det sönderfallande Libyen om att dessa länder skall stoppa flyktingar från Mellersta östern respektive Afrika att nå Europa. SEUK ställer sig tveksamt till dessa avtal, då det finns skäl att anta att majoriteten av de flera hundratusentals flyktingar, som nu “fastnar” i Turkiet respektive Libyen far mycket illa, detta samtidigt som den turkiska regeringen erhåller flera miljarder euro för sin medverkan. I fallet Libyen finns det dokumenterat att flyktingar som hamnat där i vissa fall sålts som slavar. Avtalen med Turkiet och Libyen till trots, så har EU-länderna Grekland, Malta och Italien fått ta ett orimligt stort ansvar för tillströmningen av flyktingar från Mellersta östern och Afrika.

EU:s inneboende svaghet vid oförutsedda kriser visas av att EU:s gemensamt beslutade fördelning av flyktingarna mellan medlemsländerna helt eller delvis saboteras av ett antal medlemsländer som Ungern, Polen och Danmark. Länder som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken ska inte heller kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som i dag.

SEUK föreslår

• att kraftigt minska EU-bidragen till medlemsländer som vägrar medverka till fördelning av flyktingar.
• att det skall vara möjligt att via svensk utlandsbeskickning söka asyl i Sverige.

3. Jämställdhet

Flera länder backar när det gäller jämställdhet. Fyra av tio kvinnor i EU är eller har varit utsatta för fysiskt våld. Hundratusentals kvinnor och flickor faller dessutom varje år offer för människohandel. I flera medlemsländer är aborträtten kraftigt inskränkt eller hotad, liksom både kvinnors och mäns möjligheter att förena arbete med vård av barn.

Dessutom råder i flera medlemsländer en kraftig lönediskriminering mot kvinnor. Lika lön för likvärdigt arbete är en av Europeiska Unionens grundläggande principer, inskrivet i Romfördraget 1957 och huvudmål i EU:s färdplan för jämställdhet 2006-2010.

För åren 2016-2019 är det bara den ansvarige kommissionären som har ett arbetsdokument på jämställhetsområdet. Tidigare har hela EU-kommissionen stått bakom en jämställdhetsstrategi, vilket ger större tyngd, Trots att medlemsländerna efterfrågat en ny jämställdhetsstrategi, när den tidigare löpte ut 2015, vill EU-kommissionen inte ta fram någon sådan.

SEUK föreslår

• att Socialdemokratiska partiet kräver att EU antar en ny kraftfull jämställdhetsstrategi gällande kommande period.

4. EU-migranterna

Sedan några år tillbaka har bl. a Sverige erfarit en tillströmning av s.k. ”EU-migranter”, som ofta försöker livnära sig på tiggeri i anslutning till olika affärer. Till övervägande del utgörs dessa av romer med medborgarskap främst i Rumänien och Bulgarien, Inte sällan blir dessa människor föremål för trafficking.

I hemländerna har romer under lång tid utsatts för diskriminering av sina egna myndigheter, varför de ofta inte ser någon annan möjlighet än att tigga i andra EU-länder. Trots betydande bidrag från EU underlåter regeringarna i Rumänien och Bulgarien att vidta åtgärder för att underlätta situationen för de egna romska befolkningarna. Länder som inte tar sitt ansvar ska inte heller kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som i dag.

SEUK föreslår

• att EU:s bidrag till Rumänien och Bulgarien kraftigt minskar så länge ländernas myndigheter inte förbättrar livsbetingelserna för sina romska minoriteter.

5. BREXIT och dess följdverkningar

Den brittiska folkomröstningen 2016 innebär att Storbritannien lämnar EU (“Brexit”). Även om de brittiska och svenska regeringarna ideologiskt sett står rätt långt från varandra, så har det ofta funnits en samsyn mellan länderna, inte minst när det gäller att förhindra ytterligare överföring av maktbefogenheter från medlemsstaterna till EU. Storbritannien liksom Sverige har behållit sina valutor och sagt nej till euron. Skottland, Nordirland och Gibraltar (samtliga röstade nej till Brexit) bör ges möjlighet till specialarrangemang. En form av prejudikat finns sedan tidigare, då Grönland lämnade EG (nuv. EU).

SEUK föreslår

• att EU på ”mjuka” villkor ger Storbritannien möjlighet till en återupprättad fungerande relation med unionen.

6. Transatlantic trade and investement partnership

Under flera år har EU och USA förhandlat om TTIP, (Transatlantic Trade and Investment Partnership) vilket enligt avtalets förespråkare skulle underlätta investeringar och handel dem emellan. I praktiken skulle avtalet ge amerikanska storföretag möjligheter att omintetgöra nationell lagstiftning till skydd för kollektivavtal inom EU-länderna m.m.

Amerikanska företag skulle till och med kunna erhålla skadestånd från ett EU-land, vars lagstiftning kan anses gå emot företagens intressen. Demokratin ska vara överordnad privata ekonomiska intressen.

SEUK föreslår

• att Socialdemokratiska Partiet verkar för att TTIP inte ska godkännas av EU.

7. Lönedumpning

För närvarande pågår inom EU en intensiv diskussion om länder som Sverige, skall kunna tvingas acceptera lönedumpning genom att anställda i företag från andra EU-länder, i vårt land arbetar för löner understigande dem som finns i svenska kollektivavtal.

SEUK föreslår

• att svenska kollektivavtal skall gälla alla som arbetar i Sverige.

8. Försvaret

Under senare år har Rysslands utrikes agerande utgjort klara brott mot folkrätten (annekteringen av Krim, ockupationen av östligaste Ukraina, stängningen av Kerch-sundet för ukrainsk sjötrafik samt terrorbombningarna i Syrien). Ryssland uppträder för första gången sedan Sovjetunionens upplösning 1991 aggressivt i östersjöregionen. Samtidigt har Sverige genom det s.k. Värdlandsavtalet med USA gjort sig militärt mer beroende av detta land. Dessutom finns tendenser till en militarisering av EU. Ett svenskt medlemskap i NATO skulle lägga Sverige under NATO:s kärnvapenparaply och skulle innebära ett åtagande att militärt försvara samtliga andra NATO-medlemsstater, bl.a. USA (styrt av en president med obefintlig respekt för ingångna avtal) och Turkiet.

SEUK föreslår

• att den svenska alliansfriheten ska bibehållas och att Sverige säger upp värdlandsavtalet med USA.
• att Sverige påtagligt höjer sin egen försvarsförmåga och ökar sin förmåga i konfliktförebyggande frågor
• att militariseringen av EU stoppas.
• att utvidgade EU-sanktioner mot Ryssland införs.
• att Sverige ratificerar FN-avtalet om kärnvapen.

9. Klimatfrågan

Klimatfrågan framstår alltmer som den stora ödesfrågan för mänsklighetens överlevnad. Efter den extremt torra och varma sommaren 2018 med storbränder, förstörd skörd samt snabb nedsmältning av våra glaciärer, kan endast de mest fanatiska ”klimatförnekare” framhärda i sin uppfattning. att vi människor kan fortsätta leva ”som om ingenting hänt”.

SEUK stödjer kraven på genomgripande åtgärder i fråga om begränsning av utsläppen av koldioxid och andra ämnen skadliga för miljön. SEUK ser Parisavtalet 2015 med dess uppföljning i Katowice 2018 som ett absolut minimum. SEUK anser att Sverige och EU måste gå i bräschen för att i möjligaste mån begränsa jordens uppvärmning.

SEUK föreslår

• att EU minskar bidragen till de medlemsländer som inte lever upp till de åtaganden som gjorts för att minska utsläppen.

10. Israel/Palestinafrågan

Israel ockuperar sedan Sexdagarskriget 1967 på ett folkrättsstridigt sätt Västbanken och blockerar Gaza. De har även ensidigt annekterat Jerusalem, som av Förenta Nationerna förklarats såsom internationellt territorium intill dess att annat avtal ingåtts. Västbanken är dessutom föremål för en tilltagande israelisk kolonisering med successiv konfiskering av palestinskt ägd mark. 1993 års Osloavtal, syftande till en tvåstatslösning, har endast genomförts till en mycket begränsad del. Avtalet kan helt komma att omintetgöras om den nationalistiska israeliska regeringen, med stöd av regeringen i USA, gör verklighet av hotet att annektera Västbanken, helt eller delvis. SEUK välkomnar den svenska regeringens beslut att erkänna Palestina och även EU:s fördömande av den fortsatta israeliska koloniseringen med bosättningar på Västbanken.

SEUK anser

• att Israel har en otvetydig rätt till existens inom 1966 års gränser.
• att gränsjusteringar mellan Israel och Palestina endast får ske efter överenskommelse mellan parterna.
• att EU bör införa någon form av sanktioner mot Israel om det ensidigt beslutar att annektera palestinskt territorium

11. Västsahara

Sedan slutet av 1970-talet ockuperar Marocko i strid med folkrätten den forna spanska besittningen Västsahara. Olika FN-resolutioner till trots har Marocko aldrig accepterat att en folkomröstning skall avgöra landets status. Tvärtom har delar av befolkningen fördrivits från sina hem och tvingats till en flyktingtillvaro i grannlandet Algeriet. EU har tidigare baserat sin hållning på den folkrättsliga grund som FN-resolutionerna utgör, men nu betraktas I visa fall Marocko som legitim företrädare för Västsahara och dess folk. Detta gäller i synnerhet i fråga om EU:s och Marockos fiskeavtal, som även inkluderar vattnen utanför Västsaharas kust. Sverige har i västsaharafrågan följt en politik baserat på folkrätten men har till sist accepterat att fiskeavtalet med Marocko även innefattar västsahariska vatten.

SEUK föreslår

• att EU verkar för ett genomförande av FN:s resolutioner om Västsahara.
• att EU inte skall acceptera avtal med Marocko i det fall dessa inskränker Västsaharas rättigheter.